Logo Tro & Tänk
 
  • Hem
  • Produkter
  • Blogg
  • Om oss

Kalender

Tillbaka Juli '10
Må Ti On To Fr Lö Sö
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  
 
Inläggen på bloggen är varje skribents personliga reflektioner och återspeglar inte nödvändigtvis förlagets åsikter.
 

Skribenterna

Daniel Astgård
Henrik Persson
Peringe Pihlström
 

Snabbsök

 

Arkiv

Juli 2010
Juni 2010
Maj 2010
Senaste...
Äldre...
 

Kategorier

XML Andaktslivet
XML Andras böcker
XML Bibeln
XML Bibeltankar
XML Onlinehjälpmedel för bibelläsningen
XML Blandat och humor
XML Kristen ordlista
XML Odiskutabla gudsbevis
XML sajter du inte visste fanns
XML Skriv bildtext
XML Citat
XML Evangelisation/Mission
XML Förlaget
XML Författartorsdag
XML Pressreleaser
XML Från vår horisont
XML Kyrkan
XML Emergent/missional
XML Kyrkan och HBT
XML Ledarskap
XML Kvinnor i ledarskap
XML Maktmissbruk/apostlarörelsen
XML Nyheter och media
XML "humanisterna"
XML Samhälle och kultur
XML Teologi
XML Ungdomar
XML Vänner
XML Vardagsfunderingar



Alla kategorier
 

Syndikera denna blogg

XML RSS 0.91 feed
XML RSS 1.0 feed
XML RSS 2.0 feed
ATOM/XML ATOM 0.3 feed
ATOM/XML ATOM 1.0 feed
XML RSS 2.0 Kommentarer
 

Administrera bloggen

Till inloggningssidan
 

Driven av

Serendipity PHP Weblog
 
Bloggtoppen.se

Torsdag, april 3. 2008

Nytt ord

Jag befinner mig på medarbetardagar för Credo i Stockholm och som vanligt innebär det sammanträden som vi inte riktigt hinner med och mycket kollegial samvaro - det blir gärna så när man arbetar ensam och bara träffas under korta stunder några gånger om året.

I går hamnade samtalet på Sturmark och "humanisterna", och jag berättade om det nya ordet jag kom på i duschen häromdagen, och nu är det väl bäst att muta in det så att ingen (Mats Selander :-)) snor det.

 

I diskussioner med nyateister hamnar jag ofta vid en punkt där jag ifrågasätter den vetenskaplighet de påstår sig stå för. De kallar retorikt all tro för vidskepelse och jag hävdar att det de står för inte handlar om vetenskaplighet, utan om scientism; vetenskaplighet handlar om att undersöka verkligheten och beskriva det man finner. För detta krävs nyfikenhet och öppenhet för nya tankar/intryck. Scientism handlar om att hävda att endast det vetenskapen redan har beskrivit är verkligt. Scientism är en övertro på vetenskapen som vetenskapsmän själva skyggar för. En sorts "humanist"-islamism.

 

Ordet scientism funkar ju bra på engelska där det kontrasteras mot science, vetenskap och vetenskapism låter inte lika bra. Hittills har jag nöjt mig med att använda den engelska termen istället, och nu åter till duschen; jag tänkte att scientism har stora likheter med det nyateisterna anklagar oss för genom att kalla oss vidskepliga: Övertro, irrationalitet, blind tro (jfr t.ex. Sturmark som försörjer sig på att kritisera kristendomen men inte läst Bibeln...) och tänk om man skulle kunna göra detta samband tydligt?

Därmed det nya ordet: Vetenskeplighet. Visst är det bra?


Inlagd av Daniel Astgård i "humanisterna" kl 09:04 | Kommentarer (20)

Kommentarer
Visa kommentarer som (Linjär | Trådad)

"Vetenskeplighet" - vilket otroligt bra och användbart ord. Snyggt! :-)

Duschar är bra på många sätt.
#1 Mackan Andersson (Link) på 2008-04-04 10:28 (Svara)
Finurlig tanke, bra beskrivet, bra nytt ord. Själv hamnar jag lätt i ateistdiskussionernas alla fällor, men du inspirerar och ge mod.
#2 Celia (Link) på 2008-04-04 10:48 (Svara)
Mycket bra!
#3 Mattias Thurfjell (Link) på 2008-04-04 10:56 (Svara)
Väldigt bra! (f.ö. skulle jag gissa att "vid" i vidskeplighet betyder just veta...)
#4 Anders Lundblad (Link) på 2008-04-04 11:20 (Svara)
Vilket bra nytt ord! Användbart och mycket talande!

Några ytterligare funderingar om Christers sätt att argumentera finns här: http://abobabopolitik.blogspot.com/2007/10/humanistbrister.html

Lite mer tuggmotstånd vad det gäller just det fenomenala ordet "vetenskeplighet" kan man få med hjälp av Nietzsche: http://teologiforum.blogspot.com/2008/03/nietzsches-vad-betyder-asketiska-ideal.html
#5 PatrikP (Link) på 2008-04-04 12:24 (Svara)
Är det inte lite lågt att använda ordet vidskeplighet som bas när man skapar ett ord för att beskriva att någon bara tror på det som redan är bevisat? Vetenskeplighet låter ju som något som är nära besläktat med Pseudovetenskap, medans det du beskriver låter som något som litar på den vetenskapliga metoden, litar på att en forskare som upptäcker något som säger emot en annan forskare (och således blir kändare än honom) publicerar det och att andra då testar den teori som framläggs. Det du beskriver är alltså en läsare av vetenskapliga texter och inte en forskare själv.

Sen är det självklart synd om någon står fast i en teori och inte kan ta till sig fakta som motsäger den eller när någon bara pga att något låter otroligt "skapar" något utan grund för det, som när Einstein skapade den kosmiska konstanten bara för att han inte kunde tro på big bang.
#6 Leif Landén (Link) på 2008-04-04 12:55 (Svara)
Jo, min beskrivning kanske inte var fulländad - jag förstår att man kan läsa det jag skrev så som du utläser det. Det som skiljer din läsare av vetenskapliga texter från min vetenskepliga individ, är väl att vetenskapen blir preskriptiv istället för deskriptiv: Istället för att vetenskapen beskriver verkligheten, blir verkligheten det som vetenskapen har beskrivit - teser blir läror/doktriner. Det tycker jag är en problematisk ståndpunkt i sig, men den vetenskepliga individen är sällan speciellt väl uppdaterad heller.
#6.1 Daniel på 2008-04-04 14:24 (Svara)
Fast om någon på ett korrekt vetenskapligt sätt har beskrivit verkligheten så borde ju någon som refererar till det vetenskapliga beviset beskriva verkligheten? Om däremot det vetenskapliga beviset är fel, skall det givetvis uppdateras och korrigeras.

Att hänga med i en värld där väldigt många väldigt smarta människor ägnar all sin vakna tid åt att förstå mer när man har ett jobb att sköta är verkligen inte lätt. Har själv gett upp helt att försöka hänga med och nöjer mig med att lära mig om vårt fantastiska universum genom mer... populärvetenskaplgi litteratur som Hawkins böcker... (Att Hawkins och Dawkins namn är så lika gör det väldigt jobbigt att läsa båda och referera till deras böcker, bara som en sidokommentar...)
#6.1.1 Leif Landén (Link) på 2008-04-04 14:40 (Svara)
Absolut! 2+2 blir fyra - varje gång dessutom! Men det är inte mycket som är bevisbart på det sättet. Så fort vi rör oss utanför matematiken, fysiken och kemin blir det svårare, väldigt mycket svårare än någon skulle vilja. Då handlar det istället om teser som i olika hög grad kan redogöra för verkligheten på ett tillfredställande sätt. Att "en vetenskapsman har sagt" tenderar att tas med en mycket otillräcklig nypa salt och på något sätt gör det faktum att vetenskapsmannen har sagt det att det blir "vetenskapligt" och därmed sant på samma sätt som 2+2=4. Vetenskapsmannen själv skulle aldrig hävda att han uppnått denna bevisnivå (för då skulle han omedelbart halshuggas av sina jämlikar). Skulle vi ha uppnått en sådan bevisnivå, så vore ju all ytterligare forskning i ämnet överflödig. Då vet vi. Illusionen att så är fallet är vetenskeplighet.
#7 Daniel på 2008-04-04 14:57 (Svara)
http://www.thinkgeek.com/tshirts/sciencemath/60f5/

Teser försvarar du med Argument.
Teorier försvarar du med Empiri.

En Tes är en åsikt och en Teori är ett försök att beskriva olika fakta på ett konsistent sätt som möjliggör förutsägande av Empiri.

Folk som inte kan skilja på teori och fakta är däremot ett problem för båda våra läger. Dom som inte kan skijla mellan att en boll du släpper för dig alltid kommer att falla mot dina fötter om du står på jorden (fakta) på en sida och gravitationsteorin på den andra (ett försök att förklara varför bollen faller mot dina fötter)...

Gravitationsteorin är på inget sätt bevisad, det är ju inte ens förklarat hur den funkar, gravitonen har inte empiriskt bevisats. Men dom flesta är ändå överens om att bollar faller mot jorden.

Intelligent Gravitation är alltså en lika valid teori som allmänna relativitetsteorin när det gäller att förklara gravitation. Fast vi föredrar relativitetsteorin eftersom den gör andra förutsägelser som vi kan testa empiriskt, som att två klockor i flygplan som flyger åt olika håll kommer att vara i osynk efteråt. Vi håller fast vid den starkaste teorin tills den inte är den starkaste. Dessutom är t.ex. newtons gravitationsteori inte felaktig per se, den förklarar bara inte vad som händer om vi accelererar..
#7.1 Leif Landén (Link) på 2008-04-04 16:41 (Svara)
2 + 2 är långt ifrån alltid fyra.
två vattendroppar plus två vattendroppar blir ju en (lite större) vattendroppe...
#7.2 max på 2008-04-04 20:27 (Svara)
Är du säker på det? Vattendroppar kan bara anta en viss storlek innan de bryts upp i mindre.
#7.2.1 En annan Henrik på 2009-04-17 10:02 (Svara)
Jag håller me dig. Problematiken är inte unik för någon av parterna.
#8 Daniel på 2008-04-04 19:07 (Svara)
uppskattar särskilt att vi får följa med dig in i duschen...
#9 max på 2008-04-04 20:24 (Svara)
Alltså, ordet är ju fantastiskt. Men jag måste bara fråga hur du tänkt det ska uttalas.
Vetenskeplighet (-sje...) som påminner om vidskeplighet eller (-skepplig...) som påminner om skeptiker? eller kanske på nåt annat sätt. Tycker ordet har många möjligheter :-)
#10 Karin på 2008-04-05 21:01 (Svara)
Jag uttalar ordet med sje-ljud som i vidskeplig
#10.1 Daniel på 2008-04-05 22:29 (Svara)
Hmm, är inte överförtjust i ordet.

Det som avses är antar jag tankefel som har en hänvisning till en vetenskaplig teori nånstans i början.

Typ: Big bang alltså har Gud inte skapat världen. Vilket både kreationister och Sturmarkianer tycker om att säga.

Tror det är bättre att blottlägga tankefelet än bara kalla det för ett klatschigt namn! ;->

/Christoffer
#11 Christoffer på 2008-04-05 21:57 (Svara)
Jag blottlägger gärna tankefelet OCH kallar det ett klatschigt namn! :-)
#11.1 Daniel på 2008-04-05 22:30 (Svara)
Jag undrar också i hur stor utsträckning nyateisterna med flera är ett barn av frikyrklighetens/protestantismens anti-intellektualism?

När jag tänker på min uppväxt inser jag att exegetik ansågs onödigt, filosofi ansågs onödigt, och filosofisk reflektion över vetenskapen och teologins relation ansågs onödigt.

Det där har jag fått ägna mig åt "på egen hand" och insett att det finns en stor tradition av det i kristi kyrka, men att det mest är katolikerna som förvaltar den.

I protestantismen har vi varit så upptagna med dikotomin bibeltrogen/liberal att vi inte har lyft blicken. Katolikerna har inte samma dikotomier.

För att citera Johannes Paulus:

In the footsteps of the Fathers of the Church, St Thomas Aquinas can maintain that no spirit can be "so darkened as not to participate in some way in the divine light. In fact, every known truth from any source is totally due to this "light which shines in the darkness', since every truth, no matter who utters it, comes from the Holy Spirit" (Super Ioannem, 1, 5 lect. 3, n. 103).

3. For this reason, the Church supports every authentic quest of the human mind and sincerely esteems the patrimony of wisdom built up and transmitted by the various cultures. It expresses the inexhaustible creativity of the human spirit, directed towards the fullness of truth by the Spirit of God.

Så, om det finns nån kontenta av detta dravel så är det: i vilken utsträckning kan vi låta nyateisterna leda till vår fördjupning - och inte bara blottlägga deras brist på fördjupning?

Peace,
Christoffer
#12 Christoffer på 2008-04-05 22:39 (Svara)
Jag tror nog att nyateismen kan vara en sporre och en välbehövlig sådan. Credoakademins stadiga ökning i elevantal skulle kunna vara ett tecken på det, t.ex. Vad det gäller antiintellektualismen tror jag att den är något som, tack och lov, ligger bakom oss numera. I allt högre grad har pastorer en akademisk utbildning och så även medlemmarna. Frikyrkliga teologer finns på även de stora lärosätena och samfundens egna teologiska utbildningar har gott om studenter. Jag tycker också att man i allt högre grad tar de här frågorna på allvar.
Självklart finns undantag. Fortfarande glorifieras okunnighet som på något sätt en förutsättning för att kunna ledas av Anden i vissa sammanhang, men det verkar bli allt mer ovanligt.
#12.1 Daniel på 2008-04-05 23:06 (Svara)

Lägg till kommentar

Enclosing asterisks marks text as bold (*word*), underscore are made via _word_.
Standard emoticons like :-) and ;-) are converted to images.