Torsdag, april 3. 2008
Nytt ord
Jag befinner mig på medarbetardagar för Credo i Stockholm och som vanligt innebär det sammanträden som vi inte riktigt hinner med och mycket kollegial samvaro - det blir gärna så när man arbetar ensam och bara träffas under korta stunder några gånger om året.
I går hamnade samtalet på Sturmark och "humanisterna", och jag berättade om det nya ordet jag kom på i duschen häromdagen, och nu är det väl bäst att muta in det så att ingen (Mats Selander
) snor det.
Â
I diskussioner med nyateister hamnar jag ofta vid en punkt där jag ifrågasätter den vetenskaplighet de påstår sig stå för. De kallar retorikt all tro för vidskepelse och jag hävdar att det de står för inte handlar om vetenskaplighet, utan om scientism; vetenskaplighet handlar om att undersöka verkligheten och beskriva det man finner. För detta krävs nyfikenhet och öppenhet för nya tankar/intryck. Scientism handlar om att hävda att endast det vetenskapen redan har beskrivit är verkligt. Scientism är en övertro på vetenskapen som vetenskapsmän själva skyggar för. En sorts "humanist"-islamism.
Â
Ordet scientism funkar ju bra på engelska där det kontrasteras mot science, vetenskap och vetenskapism låter inte lika bra. Hittills har jag nöjt mig med att använda den engelska termen istället, och nu åter till duschen; jag tänkte att scientism har stora likheter med det nyateisterna anklagar oss för genom att kalla oss vidskepliga: Övertro, irrationalitet, blind tro (jfr t.ex. Sturmark som försörjer sig på att kritisera kristendomen men inte läst Bibeln...) och tänk om man skulle kunna göra detta samband tydligt?
Därmed det nya ordet: Vetenskeplighet. Visst är det bra?



Duschar är bra på många sätt.
Några ytterligare funderingar om Christers sätt att argumentera finns här: http://abobabopolitik.blogspot.com/2007/10/humanistbrister.html
Lite mer tuggmotstånd vad det gäller just det fenomenala ordet "vetenskeplighet" kan man få med hjälp av Nietzsche: http://teologiforum.blogspot.com/2008/03/nietzsches-vad-betyder-asketiska-ideal.html
Sen är det självklart synd om någon står fast i en teori och inte kan ta till sig fakta som motsäger den eller när någon bara pga att något låter otroligt "skapar" något utan grund för det, som när Einstein skapade den kosmiska konstanten bara för att han inte kunde tro på big bang.
Att hänga med i en värld där väldigt många väldigt smarta människor ägnar all sin vakna tid åt att förstå mer när man har ett jobb att sköta är verkligen inte lätt. Har själv gett upp helt att försöka hänga med och nöjer mig med att lära mig om vårt fantastiska universum genom mer... populärvetenskaplgi litteratur som Hawkins böcker... (Att Hawkins och Dawkins namn är så lika gör det väldigt jobbigt att läsa båda och referera till deras böcker, bara som en sidokommentar...)
Teser försvarar du med Argument.
Teorier försvarar du med Empiri.
En Tes är en åsikt och en Teori är ett försök att beskriva olika fakta på ett konsistent sätt som möjliggör förutsägande av Empiri.
Folk som inte kan skilja på teori och fakta är däremot ett problem för båda våra läger. Dom som inte kan skijla mellan att en boll du släpper för dig alltid kommer att falla mot dina fötter om du står på jorden (fakta) på en sida och gravitationsteorin på den andra (ett försök att förklara varför bollen faller mot dina fötter)...
Gravitationsteorin är på inget sätt bevisad, det är ju inte ens förklarat hur den funkar, gravitonen har inte empiriskt bevisats. Men dom flesta är ändå överens om att bollar faller mot jorden.
Intelligent Gravitation är alltså en lika valid teori som allmänna relativitetsteorin när det gäller att förklara gravitation. Fast vi föredrar relativitetsteorin eftersom den gör andra förutsägelser som vi kan testa empiriskt, som att två klockor i flygplan som flyger åt olika håll kommer att vara i osynk efteråt. Vi håller fast vid den starkaste teorin tills den inte är den starkaste. Dessutom är t.ex. newtons gravitationsteori inte felaktig per se, den förklarar bara inte vad som händer om vi accelererar..
två vattendroppar plus två vattendroppar blir ju en (lite större) vattendroppe...
Vetenskeplighet (-sje...) som påminner om vidskeplighet eller (-skepplig...) som påminner om skeptiker? eller kanske på nåt annat sätt. Tycker ordet har många möjligheter
Det som avses är antar jag tankefel som har en hänvisning till en vetenskaplig teori nånstans i början.
Typ: Big bang alltså har Gud inte skapat världen. Vilket både kreationister och Sturmarkianer tycker om att säga.
Tror det är bättre att blottlägga tankefelet än bara kalla det för ett klatschigt namn! ;->
/Christoffer
När jag tänker på min uppväxt inser jag att exegetik ansågs onödigt, filosofi ansågs onödigt, och filosofisk reflektion över vetenskapen och teologins relation ansågs onödigt.
Det där har jag fått ägna mig åt "på egen hand" och insett att det finns en stor tradition av det i kristi kyrka, men att det mest är katolikerna som förvaltar den.
I protestantismen har vi varit så upptagna med dikotomin bibeltrogen/liberal att vi inte har lyft blicken. Katolikerna har inte samma dikotomier.
För att citera Johannes Paulus:
In the footsteps of the Fathers of the Church, St Thomas Aquinas can maintain that no spirit can be "so darkened as not to participate in some way in the divine light. In fact, every known truth from any source is totally due to this "light which shines in the darkness', since every truth, no matter who utters it, comes from the Holy Spirit" (Super Ioannem, 1, 5 lect. 3, n. 103).
3. For this reason, the Church supports every authentic quest of the human mind and sincerely esteems the patrimony of wisdom built up and transmitted by the various cultures. It expresses the inexhaustible creativity of the human spirit, directed towards the fullness of truth by the Spirit of God.
Så, om det finns nån kontenta av detta dravel så är det: i vilken utsträckning kan vi låta nyateisterna leda till vår fördjupning - och inte bara blottlägga deras brist på fördjupning?
Peace,
Christoffer
Självklart finns undantag. Fortfarande glorifieras okunnighet som på något sätt en förutsättning för att kunna ledas av Anden i vissa sammanhang, men det verkar bli allt mer ovanligt.